Fasta, inflammation och immunförsvaret

Inflammation brukar beskrivas som något dåligt. Men den är också immunförsvarets sätt att arbeta: den slår larm, kallar in hjälp och städar upp. Problemet uppstår när larmet aldrig stängs av. I år har två studier tittat på vad fastehärmande kost gör med just det här, från två helt olika håll.

När inflammationen lugnar sig

I januari 2026 publicerade forskare vid Stanford en studie i Nature Medicine, en av världens mest ansedda medicinska tidskrifter. De ville veta om fastehärmande kost kunde hjälpa personer med Crohns sjukdom, en kronisk inflammation i tarmen.

97 vuxna lottades till två grupper. Den ena åt en växtbaserad fastehärmande kost fem dagar i månaden i tre månader och åt som vanligt resten av tiden. Den andra åt som vanligt hela tiden.

Resultatet var tydligt. 65 procent i fastegruppen gick i remission, mot 38 procent i kontrollgruppen. Forskarna mätte också calprotectin, ett protein som läcker ut i tarmen när den är inflammerad och som går att mäta i avföringen. Det sjönk med 22 procent hos dem som fastade och steg med 8 procent hos dem som inte gjorde det. Skillnaden syntes redan efter första fastan.

När immunförsvaret vaknar

I augusti publicerade forskare vid Leiden University Medical Center en liten studie där de tittade på något som knappt undersökts hos människor: hur immunförsvaret i blodet påverkas av fastehärmande kost.

Friska deltagare gjorde två fyradagarsfastor med tre veckors mellanrum. Blodsockret och IGF-1 sjönk och ketonerna steg, som man har sett i tidigare studier. Det nya var att flera typer av immunceller blev fler och mer aktiva efter den andra fastan. Bland dem fanns dendritiska celler, immunförsvarets spanare som känner igen hot och väcker resten av försvaret, och T-celler som bar tydliga tecken på att vara i tjänst.

Studien är liten, sex personer fullföljde, och forskarna själva kallar den ett första steg som behöver följas upp av större studier. Men det är väldigt kul att följa även de små framsteg forskare gör!

Hur går det ihop?

Det intressanta är att studierna pekar åt lite olika håll. I Stanford lugnade sig en inflammation. I Leiden blev delar av immunförsvaret mer aktivt, och några av de signalvägar som tändes hör till inflammationen.

Det behöver inte vara en motsägelse. Ett immunförsvar som fungerar bra kan både slå larm och stänga av det igen. Men ingen vet ännu hur bitarna passar ihop, och det är just den sortens fråga forskningen nu börjar ställa!

Och vår fasta?

Båda studierna använde längre upplägg än vårt, fem respektive fyra dagar, och ingen av dem är gjord på våra lådor. Vår fasta är tre dagar, nio måltider och runt 700 kcal om dagen, inspirerad av samma grundprincip: korta, tydligt avgränsade perioder med låg energi och noggrant sammansatt mat.

Resultaten gäller deltagarna i just de studierna. De är inga löften om ett visst resultat för dig, och ersätter inte medicinsk rådgivning. Har du en sjukdom, prata med din läkare innan du fastar.

Fler studier finns samlade på vår forskningssida.

Källor

• Kulkarni m.fl. Fastehärmande kost vid mild till måttlig Crohns sjukdom, randomiserad studie. Nature Medicine, januari 2026. Stanford Medicine
• de Gruil m.fl. Exploring the Immunomodulatory Effects of Fasting-Mimicking Diet in Healthy Individuals: A Pilot Study. Nutrients, augusti 2026. PubMed